2010-02-09

Filip 1 år (20:04)

Nu har äntligen hjärtat mitt somnat för natten!
Det har varit några händelserika dagar nu!
Gäster i Lördags, söndags, igårkväll, och ikväll,
Imorgon kommer alla 3 kusinerna, och farbror dennis och Elin!

Han har haft det så bra, och han är otroligt lyckligt lottad med så många människor som bryr sig om honom och som kommer hit till honom! Det är inte alla som har det så bra!

Här kommer min förlossningsberättelse från min förrförra blogg!
Läs om ni vågar! =)


Natten mellan söndag och måndag blev vi stolta föräldrar till vår lille Filip! 02.45 tittade han äntligen ut efter många om och men! Han vägde 3925 gr och var 53 cm lång! Mycket hår hade han också! =)

Vi blev igångsatta på söndag förmiddag, Fick gele på livmoderhalsen vid fem över 11 och på eftermiddagen vid halv fem började värkarna komma med 3-4 minuters mellanrum! Öppen ca 3 cm. Vid kvart i åtta var jag bara öppen 3½ cm så då tog dom hål på hinnorna. Kvart över åtta var jag helt väck av smärta och fick då en petidinspruta. Trodde att den skulle döva smärtan lite men, men jag blev bara mer avslappnad mellan värkarna. Då hade jag också fått värkstimulerande dropp!

Vid tio bestämde jag mig för att jag ville prova en epiduralbedövning. Men med skiftbyte och fulla salar kom barnmorskan inte in till mig igen förrän strax innan tolv och då var det för sent för en epidural för då var jag öppen ca 7 cm. Osis tyckte jag!

Vid halv ett fick jag order om att börja krysta när varje värk kom för att han skulle tränga ut genom den lilla "kragen" som var kvar! Vid två fick jag lokalbedövning för barnmorskan misstänkte att hon var tvungen att klippa mig. Och hon fick rätt.
Hon var tvungen att klippa upp mig så att han skulle kunna komma ut för jag kunde inte krysta på rätt sätt.

Så med undersköterskan på magen och barnmorskan mellan benen och jimmy bakom undersköterskan gjorde jag mitt bästa. Ville ge upp när barnmorskan säger till mig att om du inte fixar detta nu så kan det gå illa med din bebis!
Varje gång jag krystade sjönk hans hjärtljud drastiskt. Så jag fick andas massa syre för att han också skulle få syre! Men jag lyckades ändå på nått sätt få ut huvudet och sen bara plaskade det lilla livet ut!

Fick upp honom på magen och en handduk över och så var det bara till att gnugga! Så fem minuter senare frågar barnmorskan vad det blev, jag och jimmy tittade på varandra och kom på att ja vad blev det egentligen? Haha så lyfte hon på honom och så såg vi att det var en fiiin pojke! Som det första han gjorde var att kissa ner mamma där hon låg!

Jimmy hade hela tiden sagt att han inte skulle titta mig mellan benen och han skulle då inte klippa navelsträngen och moderkakan ville han definitivt inte veta av. Men han kikade mellan benen på mig när hjässan syntes och han klippte navelsträngen och kollade in moderkakan!
Han gjorde dock misstaget att gå förbi där nere när hon skulle sy ihop det hon hade klippt! Det var ingen höjdare! =)

Sedan sov pappa och son så fint i fåtöljen medans mamma skulle äta! Så mellan 4 och halv sju fick jag ligga och titta på vår nya familjemedlem och pappa som mös! Ringde på barnmorskan vid tjugo över sex och berättade stolt att jag hade FAKTISKT varit och kissat helt själv! Vi blev flyttade till patienthotellet strax innan nio och sen åkte vi hem på eftermiddagen så vi var hemma vid fyra tiden!



Och jag kan verkligen än idag komma ihåg känslan av det här!
Hela eftermiddagen och hela kvällen hade vi familj och vänner runt omkring oss
där hemma! Och jag hade verkligen inte velat ha det på något annat sätt!
Det passade oss/mig helt utmärkt att åka hem tidigt och att ha våra nära 
runt omkring oss, jag är ju då en über social människa!

Idag har det gått ett helt år, han är idag 1 år, och han kan klappa händerna,
han flörtar, pussas, kramas, säger mamma, pappa, lampa och böö!
Han går längs med möbler och står själv, han ska börja på dagis om 3 veckor,
han älskar när mormor, morfar, farmor, farfar,mostrar, morbror och kusiner busar
med honom! Han är en riktig pappagris och han ÄLSKAR ugnsstekt falukorv med
potatismos! Han älskar att titta på morfars blommor, och han älskar att titta på
mormors skärmsläckare. Han blir jättearg när tåget välter för honom, han älskar att köra runt
på sin bobbycar, han är jättetokig i lampor, han dansar så fort han hör musik!

Han är min alldeles egna solstråle, en liten guldklimp, min, min MIN!
Han lyser upp mina morgnar med sina enorma leenden och jag bara älskar hur han
tar tag i mina öron och ger mig en riktigt blöt puss på munnen!
 

1 kommentar:

Cilla sa...

Naw..va fint skrivet, Känner igen allt o alla känslor,som man ej trodde man hade! Grattis på Filips 1års dag!